Då är det 9 månader sedan du somnade in och lämnade oss i en sån stor sorg och saknad.

Lika många månader som jag fick vänta på på att du skulle komma ut till denna värld och oss...

Du hade bråttom ut och har haft bråttom genom hela livet... alltid full fart och många halsbrytande äventyr. Tyvärr bestämde någon att du skulle ha bråttom att lämna oss också .

Det enda du tog det lugnt med var att börja gå och äta vanlig mat... Men det fixade ju syrran galant... så snäll hon var när hon öppnade korken på Ajax skurmedel flaskan, och du halsade med god aptit...

Hjälp va rädd jag blev, men det var tydligen ingen fara utan ni blev lämnade hos dagmamman, du stinkande av Liljekonvalj och med lite restriktioner.

Den dagen när pappa hämtade er så hade du ätit både lunch och mellis    . Synd att man inte kan rekommendera det till andra föräldrar....

Ja det är våra minnen som håller oss och dej levande!!!

För vilka har vi blivit efter allt detta?

Ja det är nog så att vi är tre helt olika personer nu efter en sådan här tragedi, kan bara se på mej själv... känner att hela jag är i dvala, munnen kan le men resten av kroppen och själen är mörk och kan inte le.

Är mer tillbaka dragen, och vill gärna krypa in i mitt skal och försvinna.

Blir man någonsin sitt vanliga jag igen? Kanske aldrig helt men nån gång kommer jag kanske tillbaka och kan känna att något är som det en gång var...

Att jag aldrig blir helt hel igen måste jag tydligen acceptera... för det går ju inte när inte båda mina älskade barn är här hos mej.

Ja det är en tung och jobbig dag med många minnen, både jobbiga minnen men även många glada.

Det blir naturligtvis en tur till vår Victor idag, med blommor och ljus!

Älskar dej så Victor  !!!

//Mamma

Börjar blir smått frustrerad över hur lång tid vissa saker tar...

Vet att inte vi och våra frågor har första prioritet, men nån jäkla måtta får det väll ändå va.

Undrar om det är så här inom alla grenar av arbetsmarknaden eller om det bara är vården som har rätt att dra ut på allt. Och alla drabbade ska bara niga och bocka och snällt sitta hemma och bara vänta på svar.

Börjar ärligt talat blir rätt irriterad.... Inte nog med att man dygnet runt lever med en sån smärta och sorg över sin älskade son, man ska tydligen inte få svar på hur och varför han gick bort. Ja orsaken vet vi ju tyvärr... men hur kunde det bli så inom svensk sjukvård? Ja det är frågan det!!!!!

Har svårt att se hur vi ska ta oss vidare när vi fortfarande tampas med denna fråga. Svårt att se Helena hur hon dagligen försöker vara stark och ta sig igenom alla måsten.

Måste få berömma vår underbara dotter, hon har en sån kraft och kärlek, och det gör att hon orkar sig framåt trots att vi ser att hon vissa dagar bara vill falla ihop. Ja vissa dagar faller hon också... och då faller hon djupt. Värmer mitt mamma hjärta så när jag ser vilken kärlek mina barn har till varandra, vilket gör Helenas situation än värre.

Helena gumman! vet att du är stark utåt men ibland önskar jag att vi kunde falla ihop tillsammans en stund... för ingen av oss är så starka på insidan. Älskar dej så smulan  !!!

Ja vårt skal utåt kan nog tolkas som starkt... men det är så skört det bara kan bli och insidan är allt annat än starkt.

Nu har vi varit hos Victor   en stund, så nu tänder vi ljusen här hemma och myser i soffan!!!

//Mamma

När man som förälder och syskon drabbas av det vi gjort får man en inre kamp som man gärna vill besegra.

En kamp mot barncancer... Inga barn ska behöva sätta livet till, till denna jävla sjukdom...

Så efter ett jätte trevligt besök från Timrå så såddes en ide hos oss.

Efter lite letande och grunnande så bestämde vi oss... Vi ska göra en skyddsängel för Victor!

Denna lilla ängel!!!!  

Denna skyddsängel finns för halsband och med karbinhack för armband, dom kostar 100kr och överskottet går oavkortat till barncancerfonden och Victors insamling.

Vill ni köpa så skicka ett mail med namn, adress, antal och vilken ängel till jennie.olsen76@gmail.com eller lars71@gmail.com

Hjälp oss i denna kamp, låt oss tillsammans besegra denna sjukdom.

Victor vår älskling!!! Jag hoppas din ängel kommer beskydda många människor... för det vet jag att du skulle velat.

Älskar och saknar dej så hjärtat  !!!!

//Mamma, pappa, syrran