Då var det Allhelgonahelg och gravarna ska smyckas och ljus ska tändas.

Så idag har vi varit och satt dit lyktorna och en krans hos vår Victor !

Blev så glad och rörd över att se hur många som varit där och tänt ljus, så många underbara vänner som varit där och tänkt på Victor.

Om ni bara visste vad glada vi blir när vi kommer dit och ser att ni varit där... Kan inte med ord beskriva vad det betyder för oss. Tack så mycket för att ni gör Victors plats så fin med ljus och kärlek!!!!

Vi har även varit i kyrkan och på minnesgudstjänst.

Det blev ett känslokrig med många tårar och även många tankar över att världen är så orättvis...

Dom läste upp alla vid namn som lämnat jordelivet detta år.... alla var runt 70år och uppåt, alla utom vår Victor och våra grannars lilla pojk.

Ja livet är så jäkla orättvist!!!!

Men det var en fin minnesgudstjänst och det var skönt att ha våra grannar bredvid oss, någon som man visste förstod hur man tänkte och kände.

Ja det har varit en känslomässig dag med många tankar och tårar, men också en bra dag....

Tack än en gång för alla ljus och värme ni gett vår Victor idag !!!

//Mamma

 

Grannen

4 november 2012 13:22

Ja, det var skönt att vi var tillsammans. Som du sa, tänk om alla kunde ha gett vara pojkar ett år var, då hade våra liv sett annorlunda ut! Det är grymt orättvist! Så här vill vi ju inte leva våra liv, med att våra killar fattas oss! Kram till dig och din fina familj.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var det då dags att bege sej ner till Göteborg och Drottning Silvias Barnsjukhus för att träffa dom ansvariga läkarna som hade hand om Victor. Det var med tunga hjärtan och ett känslokrig som vi gick in på sjukhuset, inte varit där sen januari...

För ett par månader sedan orkade vi äntligen anmäla det som hände Victor till IVO. Men det gick ju inte så som vi hoppats på. Dom har som sagt en tidsbegränsning på detta och vi var två veckor försenade med vår anmälan och därför vägrade dom att ut...

Då är det äntligen gjort... Det har funnits i mitt huvud sedan Victor dog, men ingen av oss har orkat ta tag i det. Vi har sen dag ett känt och vetat att något har gått fel i hans behandling. Vi har successivt gått igenom med varandra hur det var o...

Ja då sitter jag här igen och tittar på klockan och minnena strömmar genom huvudet och hjärtat. Jag trodde att vissa delar av detta dygn för två år sedan var gömt i mitt undermedvetna... men icke heller. Allt kommer tillbaka, alla samtal med läka...

Oj vad länge sedan jag skrev här på bloggen, och mycket har hänt sen sist... Den 28/4 har det gått 15 månader sedan vår Victor somnade in och saknaden efter honom är såå otroligt stor. Det kommer den alltid att vara, men man måste lära sig att gå...