När jag nu sitter här och tänker på vad vi gjorde denna kväll för ett år sedan känns det som om det var igår...

För ett år sedan satt vi på IVA Karlstad sjukhus och såg hur vår son kämpade med allt han kunde för att vinna över den blodförgiftning som intagit hans lilla kropp.

Vi satt och såg hur hans ena organ efter den andra slutade att fungera, hur alla apparater varnade för olika anledningar och hur personalen kämpade och slet för att hitta olika lösningar och mediciner som kunde hjälpa Victor. Dom var ärliga och berättade allt men gav vi och vårat hopp upp... Aldrig, inte en enda sekund gav vi upp hoppet om att vår son skulle klara sig och att han skulle få leva ett långt och lyckligt liv...

Hoppet höll oss uppe, gjorde att vi orkade sitta alla dessa timmar vid hans sida och hela tiden tala om för honom hur duktig han var som kämpade så tappert, hur mycket vi älskar honom och att få hålla hans hand, pussa och krama honom. Detta gjorde vi tills jag lade min hand över hans hjärta och kände hur hjärtat slog sitt sista slag den 28/1 2012 klockan 00,06.

Om några timmar har det gått ett år sedan världens vackraste, underbaraste och älskade Victor lämnade oss, ett år sedan vi pussade och kramade honom farväl och var tvungna att lämna honom och veta att vi aldrig skulle få se honom igen. Aldrig mer få pussa eller krama honom eller säga hur mycket vi älskar honom... ja det har varit ett tufft år, ett år av en enorm saknad och sorg

Ett år som på många vis har ändrat oss och påverkat oss på olika sätt, och vi kommer aldrig bli dom samma igen. Men vi kommer leva för att hålla vår sons minne vid liv och för vår dotter och vad som än händer i framtiden kan det inte bli värre än det som detta sista år har gett oss.

Hur än allt blir är det nu våran tur att ta tag i våra liv och med alla glada minnen av Victor gå framåt!!!!

Våran kamp mot cancer kommer alltid att vara en livskamp, och än har vi inte fått någon information från sjukhuset om hur allt har gått till. Vi vet att fel har begåtts men frågan kvarstår... Hur detta har gått till????

Vi vill tacka alla underbara vänner och ni personer som vi inte känner men som har hjälpt oss att hedra Victors minne genom fina ord här på bloggen och alla era fina bidrag till Victors minnesfond.

Vi har nått våra mål och kunnat höja ribban för nya mål. Och vår kamp att samla in pengar till Barncancerföreningen fortsätter, vi har inte många hundralappar kvar innan vi kan höja målet för tredje gången.... Så snälla hjälp oss att kämpa. Insamlingen finns här på bloggen.... Tack alla underbara!!!!

Imorgon hedrar vi Victors minne genom att tända så många ljus vi kan, både hos honom och i våra hem. Snälla!!! Hjälp oss hedra våran Victor imorgon!!!

Victor älskling, vi saknar dej så och du kommer ALLTID att finnas i våra hjärtan  !!!!

//Mamma