Idag är det då 3 månader sedan vår älskade Victor förlorade kampen mot sin sjukdom.

Det har varit en tung och jobbig dag, har tänkt mycket på vad vi gjorde denna dag för 3 månader sedan.

Och jag inser att jag har ingen aning... Vet att ni var många som var här eller som hörde av sig men jag kommer inte ihåg vilka som var här... Skrämmande!!!

Det är många dagar efter denna som också är helt svarta, börjar minnas den 4:e dagen... är riktigt otäckt va sorg kan göra med en.

Idag har vi varit hos Victor och planterat blommor och gjort fint vid stenen, blev väldigt nöjd. Fast inget är gott nog för vår lilla älskling !!!

Saknar och älskar dej Victor!!!! //Mamma

 

Anonym

30 april 2012 08:53

Det gör så ont i mig att se men så fint ni har gjort..Victor har den finaste platsen man kan få♥

 

Tova Holm

30 april 2012 10:56

Jag saknar han så mycket<33

 

en ssom följer er kamp o sorg

1 maj 2012 10:23

Vilken fin gravplats viktor har fått, ni har gjort det så fint för han. Beundrar er och särskilt dej som skriver och låter oss anonyma få vara delaktiga i ert sorgearbete, men att skriva ner sina känslor är oxå ett led i sorgearbetet. TA HAND OM VARANDRA.

 

ebba

3 maj 2012 19:11

gud så fin ddet fins inte ord på hur fint han har det han mår nog säkert jätte bra!(L)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var det då dags att bege sej ner till Göteborg och Drottning Silvias Barnsjukhus för att träffa dom ansvariga läkarna som hade hand om Victor. Det var med tunga hjärtan och ett känslokrig som vi gick in på sjukhuset, inte varit där sen januari...

För ett par månader sedan orkade vi äntligen anmäla det som hände Victor till IVO. Men det gick ju inte så som vi hoppats på. Dom har som sagt en tidsbegränsning på detta och vi var två veckor försenade med vår anmälan och därför vägrade dom att ut...

Då är det äntligen gjort... Det har funnits i mitt huvud sedan Victor dog, men ingen av oss har orkat ta tag i det. Vi har sen dag ett känt och vetat att något har gått fel i hans behandling. Vi har successivt gått igenom med varandra hur det var o...

Ja då sitter jag här igen och tittar på klockan och minnena strömmar genom huvudet och hjärtat. Jag trodde att vissa delar av detta dygn för två år sedan var gömt i mitt undermedvetna... men icke heller. Allt kommer tillbaka, alla samtal med läka...

Oj vad länge sedan jag skrev här på bloggen, och mycket har hänt sen sist... Den 28/4 har det gått 15 månader sedan vår Victor somnade in och saknaden efter honom är såå otroligt stor. Det kommer den alltid att vara, men man måste lära sig att gå...